Magog, tillsammans med Gog namn på de folk som samlas till strid mot Guds folk vid tidens slut
Magog — Upp 20:8
Mer om betydelsen
I 1 Mos 10:2 är Magog en son till Jafet, och i Hes 38–39 är det landet där Gog är furste. I Upp 20:8 står Gog och Magog som namn på folken vid jordens fyra hörn, som Satan efter de tusen åren samlar till den sista striden; Bibel 2000 hänvisar i not till Hes 38–39.
Svenska översättningars val (1 belägg)
| Magog | övriga | |
|---|---|---|
| 1703 | 1 | |
| 1917 | 1 | |
| NT 81 | 1 | |
| B2000 | 1 | |
| SFB 98 | 1 | |
| SFB 15 | 1 | |
| NT 2026 | 1 | |
| STB* | 1 |
Alla ställen
Citera (SBL)
Fotnot: Rikard Roitto, Grundtext: Grekisk-svensk ordbok till Nya testamentet (2026), s.v. ”Μαγώγ”, https://grundtext.se/ord/magog.
Litteraturlista: Roitto, Rikard. Grundtext: Grekisk-svensk ordbok till Nya testamentet. 2026. https://grundtext.se.