Grundtext

De skriftlärda lärde att Elia måste komma först (Matt 17:10; Mark 9:11). Jesus säger att han redan har kommit, och lärjungarna förstår att han menar Johannes döparen (Matt 11:14; 17:12–13; Mark 9:13), som ska gå före Herren ’i Elias ande och kraft’ (Luk 1:17). Själv förnekar Johannes att han är Elia (Joh 1:21, 25). En del tror att Jesus är Elia (Matt 16:14; Mark 6:15; 8:28; Luk 9:8, 19). Vid förklaringen på berget visar sig Elia tillsammans med Mose (Matt 17:3–4; Mark 9:4–5; Luk 9:30–33), och vid korset tar några Jesu rop Ἠλί eller Ἐλωΐ, ’min Gud’, för ett rop på Elia (Matt 27:46–49; Mark 15:34–36). Den gammaltestamentlige profeten själv nämns i Luk 4:25–26 (änkan i Sarefat), Jak 5:17 (bönen om torka) och Rom 11:2, där ἐν Ἠλίᾳ betyder ’i avsnittet om Elia’: NT 81, Bibel 2000 och NT 2026 skriver ”i berättelsen om Elia” och Folkbibeln ”där den talar om Elia”. Namnformerna skiljer sig: ”Elia” (NT 81, Bibel 2000, Folkbibeln, NT 2026) och ”Elias” (1703, 1917). I genitiv skriver också de moderna översättningarna ”Elias” (Luk 1:17), och 1703 har latinska kasusformer (”Eliam”, ”Elie”).

Exempel: Elia Matt 11:14