som har en temperatur mellan varmt och kallt; i NT bildligt om en församlings hållning
ljum — Upp 3:16
Omstritt (Upp 3:16): I Upp 3:15–16 är det omdiskuterat hur bilden ska förstås: som brist på andlig glöd, eller, med det heta och det kalla som två slags nyttigt vatten, som det ljumma och oanvändbara (jfr ζεστός, ψυχρός).
Mer om betydelsen
Bara i Upp 3:16, om församlingen i Laodikeia: ὅτι χλιαρὸς εἶ καὶ οὔτε ζεστὸς οὔτε ψυχρός ’eftersom du är ljum och varken het eller kall’. Staden fick sitt vatten genom en ledning, och man har jämfört bilden med de heta källorna i grannstaden Hierapolis och det kalla vattnet i Kolossai.
Svenska översättningars val (1 belägg)
| ljum | övriga | |
|---|---|---|
| 1703 | 1 | |
| 1917 | 1 | |
| NT 81 | 1 | |
| B2000 | 1 | |
| SFB 98 | 1 | |
| SFB 15 | 1 | |
| NT 2026 | 1 | |
| STB* | 1 |
Alla ställen
Citera (SBL)
Fotnot: Rikard Roitto, Grundtext: Grekisk-svensk ordbok till Nya testamentet (2026), s.v. ”χλιαρός”, https://grundtext.se/ord/chliaros.
Litteraturlista: Roitto, Rikard. Grundtext: Grekisk-svensk ordbok till Nya testamentet. 2026. https://grundtext.se.