den som offentligt gör känt och förkunnar ett budskap; [+ G]
den som förkunnar, förkunnare — Apg 17:18
Mer om betydelsen
Bara i Apg 17:18, där några filosofer i Aten säger att Paulus tycks vara en förkunnare av främmande gudar (ξένων δαιμονίων), eftersom han talade om Jesus och uppståndelsen. Anklagelsen påminner om den mot Sokrates, att han införde nya gudar. NT 81 och Bibel 2000 skriver ”en som vill införa främmande gudar”.
Svenska översättningars val (1 belägg)
| den som förkunnar | den som vill införa | förkunna | förkunnare | övriga | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1703 | 1 | ||||
| 1917 | 1 | ||||
| NT 81 | 1 | ||||
| B2000 | 1 | ||||
| SFB 98 | 1 | ||||
| SFB 15 | 1 | ||||
| NT 2026 | 1 | ||||
| STB* | utropare 1 |
Alla ställen
Citera (SBL)
Fotnot: Rikard Roitto, Grundtext: Grekisk-svensk ordbok till Nya testamentet (2026), s.v. ”καταγγελεύς”, https://grundtext.se/ord/katangeleus.
Litteraturlista: Roitto, Rikard. Grundtext: Grekisk-svensk ordbok till Nya testamentet. 2026. https://grundtext.se.