som hör till Gud eller har Guds väsen; (substantiverat) det gudomliga väsendet
gudomlig — Apg 17:29; 2 Petr 1:3, 4
Mer om betydelsen
I Paulus tal på Areopagen står det substantiverade τὸ θεῖον ’det gudomliga’, ett vanligt uttryck i grekisk filosofi och religion; där har 1917 och Folkbibeln 98 ”gudomen” (1917, Folkbibeln 98, Apg 17:29). I 2 Petr 1:4 talas om att bli delaktig av gudomlig natur, θείας κοινωνοὶ φύσεως, ett uttryck som har varit viktigt i den östliga kyrkans lära om människans gudomliggörelse.
Svenska översättningars val (3 belägg)
| gudomlig | gudom | det gudomliga | Gud | övriga | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1703 | 2 | 1 | |||
| 1917 | 2 | 1 | |||
| NT 81 | 2 | 1 | |||
| B2000 | 2 | 1 | |||
| SFB 98 | 2 | 1 | |||
| SFB 15 | 2 | 1 | |||
| NT 2026 | 2 | 1 | |||
| STB* | 2 | 1 |
Exempel: gudomlig 2 Petr 1:3
Alla ställen
Citera (SBL)
Fotnot: Rikard Roitto, Grundtext: Grekisk-svensk ordbok till Nya testamentet (2026), s.v. ”θεῖος”, https://grundtext.se/ord/theios.
Litteraturlista: Roitto, Rikard. Grundtext: Grekisk-svensk ordbok till Nya testamentet. 2026. https://grundtext.se.