Grundtext

Det man gläder sig åt anges med ἐπί och dativ (Luk 1:47), ἐν och dativ (Joh 5:35; 1 Petr 1:6) eller ἵνα (Joh 8:56, Abraham som gladde sig över att få se Jesu dag), och glädjen själv kan stå i dativ, ἀγαλλιᾶσθε χαρᾷ ἀνεκλαλήτῳ ’ni jublar med en outsäglig glädje’ (1 Petr 1:8). I Luk 10:21 skriver NT 81 och Bibel 2000 ”fylldes han med jublande glädje”, 1917 ”uppfylldes han av fröjd”. I Joh 5:35 om dem som en tid ville glädja sig i Johannes ljus: ”hänfördes ni” (NT 81, Bibel 2000), ”glädja er” (Folkbibeln), ”jubla” (NT 2026). I Apg 16:34 om fångvaktaren och hans hushåll: ”visade stor glädje” (NT 81, Bibel 2000), ”jublande glad” (Folkbibeln), ”var mycket glada” (NT 2026). I Apg 2:26, ur Ps 16:9, skriver NT 2026 ”min tunga brustit ut i jubel”.

Exempel: jubla Apg 2:26 · glädjas Luk 1:47