Grundtext

Med dativ om den vars ord man tror: ἵνα ἴδωμεν καὶ πιστεύσωμέν σοι ’så att vi ser det och tror dig’ (Joh 6:30), där 1917 skriver ”tro dig” och NT 81, Bibel 2000, Folkbibeln och NT 2026 ”tro på dig”. Med dativ om ord och skrift (Luk 1:20; Joh 2:22; 5:47), med ackusativ (1 Kor 13:7; 1 Joh 4:16) och med en ὅτι-sats om det som hålls för sant (Hebr 11:6; Jak 2:19; 1 Joh 5:1). Utan objekt när sammanhanget visar vad som ska tros (Joh 3:12; 10:25; 20:25). Också om att tro något falskt: εἰς τὸ πιστεῦσαι αὐτοὺς τῷ ψεύδει (2 Thess 2:11), där 1917 skriver ”sätta tro till lögnen” och NT 2026 ”sätter tro till lögnen”. I Apg 9:26 skriver NT 81 och Bibel 2000 ”litade på att han var en lärjunge”. Gränsen mot betydelse 2 är flytande, eftersom att tro det Jesus säger och att tro på honom hänger ihop (Joh 5:46–47).

Exempel: tro Mark 16:13

Med εἰς (Joh 3:16; 14:1), ἐπί (Rom 4:5; 1 Petr 2:6), ἐν (Mark 1:15) eller dativ (Apg 16:34; 1 Joh 3:23) om den man sätter sin tro till, i Johannesevangeliet ofta πιστεύειν εἰς αὐτόν ’tro på honom’ (Joh 2:11; 7:31). Utan objekt om att vara troende eller bli det (Joh 6:36; Apg 4:4; Rom 1:16), och i aorist skriver NT 81, Bibel 2000, Folkbibeln och NT 2026 ofta ”kom till tro” (Apg 4:4; 1 Kor 15:2). Det substantiverade participet οἱ πιστεύοντες betecknar de kristna, ”de troende” (NT 81, Bibel 2000, Folkbibeln, NT 2026, Apg 2:44; 1 Thess 1:7), annars ’de som tror’. I berättelserna om under gäller det tilliten till att Jesus kan hjälpa: μόνον πίστευε ’tro bara’ (Mark 5:36; Luk 8:50; jfr Mark 9:23–24). I 1 Kor 3:5, δι’ ὧν ἐπιστεύσατε, skriver NT 81, Bibel 2000 och Folkbibeln 2015 ”har fört er till tro” och 1917 och NT 2026 ”kommit till tro”. I Apg 27:25 skriver NT 81, Bibel 2000, Folkbibeln 2015 och NT 2026 ”litar på Gud”. I Rom 14:2, ὃς μὲν πιστεύει φαγεῖν πάντα, om den vars tro tillåter honom att äta allt, skriver Folkbibeln ”har tro till att äta allt” och NT 81 och Bibel 2000 ”Den enes tro tillåter honom”. I Gal 2:16 står εἰς Χριστὸν Ἰησοῦν ἐπιστεύσαμεν bredvid den omstridda förbindelsen πίστις Χριστοῦ (jfr πίστις).

I Hebr 4:3 anger NT 2026 ”varit trofasta” som annan översättning, jfr πίστις ’trofasthet’. 1703 förklarar i en not till Joh 20:8 att lärjungen trodde att Jesus hade blivit borttagen, så som Maria Magdalena hade sagt.

Exempel: komma till tro Joh 2:23 · tro Joh 6:36

Med dativ om den som får något anförtrott och ackusativ om det som anförtros: τὸ ἀληθινὸν τίς ὑμῖν πιστεύσει ’vem ska anförtro er det verkliga?’ (Luk 16:11). Oftast i passiv hos Paulus, om evangeliet och uppdraget som han har fått sig anförtrott (1 Kor 9:17; Gal 2:7; 1 Thess 2:4; 1 Tim 1:11; Tit 1:3), och om judarna, som fick Guds ord anförtrott (Rom 3:2). I Gal 2:7 skriver NT 81, Bibel 2000 och Folkbibeln ”betrodd med”, NT 2026 ”anförtrotts”. Reflexivt i Joh 2:24, οὐκ ἐπίστευεν αὑτὸν αὐτοῖς, direkt efter att många kom till tro (2:23): ”anförtrodde sig inte åt dem” (NT 81, Bibel 2000, Folkbibeln, NT 2026), i 1917 ”betrodde sig icke åt dem”.

Exempel: anförtro Luk 16:11