Grundtext

Om enskilda synder, ofta i plural: εἰς ἄφεσιν ἁμαρτιῶν ’till syndernas förlåtelse’ (Matt 26:28; Luk 3:3), och om synden som en skuld som tillräknas eller förlåts (Rom 4:7–8). Hos Johannes står ordet också för ett tillstånd: ἐν τῇ ἁμαρτίᾳ ὑμῶν ἀποθανεῖσθε ’ni ska dö i er synd’ (Joh 8:21, 24). Till mannen som hade varit blind säger hans motståndare ἐν ἁμαρτίαις σὺ ἐγεννήθης ὅλος ’du är född helt i synd’, där NT 81 och Bibel 2000 skriver ”föddes syndig” (Joh 9:34). Hos Paulus, särskilt i Rom 5–8, är synden en makt som har kommit in i världen (Rom 5:12), härskar (Rom 5:21; 6:12), håller människor som slavar (Rom 6:17, 20) och bor i människan (Rom 7:17, 20); jfr Hebr 3:13, ἀπάτῃ τῆς ἁμαρτίας ”syndens makt att bedra” (Folkbibeln). I 2 Kor 5:21 skriver 1917, Folkbibeln och NT 2026 att Gud gjorde Kristus ”till synd”, NT 81 och Bibel 2000 ”till ett med synden”. Med ποιέω: πᾶς ὁ ποιῶν τὴν ἁμαρτίαν ’var och en som gör synden’ (Joh 8:34; 1 Joh 3:4), där 1917 och Folkbibeln 98 skriver ”gör synd” och NT 81, Bibel 2000 och NT 2026 ”syndar”. Om ἁμαρτία πρὸς θάνατον (1 Joh 5:16) skriver NT 81 och Bibel 2000 ”dödssynd”. I Hebr 4:15 är Jesus prövad χωρὶς ἁμαρτίας ’utan synd’; i Hebr 9:28 kommer han tillbaka utan att på nytt bära synd: ”inte för syndens skull” (NT 81, Bibel 2000), ”inte för att bära synd” (Folkbibeln), ”utan synd” (1917).

Uttrycket ἁμαρτίαν ἔχειν (Joh 9:41; 15:22, 24; 19:11; 1 Joh 1:8) gäller skulden: i Joh 19:11 skriver NT 81, Bibel 2000 och Folkbibeln ”större skuld”, NT 2026 ”en större synd”, och SFB 15 förklarar ”vara utan synd” i Joh 15:22 med ”utan skuld för sin synd” i not. I Rom 8:3 skriver NT 81, Bibel 2000 och Folkbibeln ”syndoffer”, 1917 ”för att borttaga synden”.

Exempel: synd Joh 9:34