Grundtext

Om Gud, som är helig i sig själv: Ἅγιος ἅγιος ἅγιος ’helig, helig, helig’ (Upp 4:8) och πάτερ ἅγιε ’helige Fader’ (Joh 17:11). Därför ska hans folk vara heligt som han (1 Petr 1:15–16). Om Jesus, ὁ ἅγιος τοῦ θεοῦ ’Guds helige’ (Mark 1:24; Joh 6:69), där 1917, Folkbibeln och NT 2026 skriver ”Guds Helige” med versal, och om Anden, änglarna (Mark 8:38), profeterna (Luk 1:70) och apostlarna (Ef 3:5). Om det som Gud har gjort till sitt: staden Jerusalem (Matt 4:5; Upp 21:10), templet och platsen där det står (1 Kor 3:17; Apg 21:28), förbundet (Luk 1:72), skrifterna (Rom 1:2) och budet (Rom 7:12; 2 Petr 2:21). Om den förstfödde i Luk 2:23, ἅγιον τῷ κυρίῳ, skriver 1917 och NT 2026 ”helgat åt Herren”, NT 81 och Bibel 2000 ”helgas åt Herren”. Om människor som är avskilda för Gud och lever därefter, som Johannes döparen (Mark 6:20), och om Guds folk, ἔθνος ἅγιον ’ett heligt folk’ (1 Petr 2:9), som han vill göra heligt och fläckfritt (Ef 1:4; Kol 1:22). Breven uppmanar till att hälsa varandra ἐν φιλήματι ἁγίῳ ’med en helig kyss’ (Rom 16:16; 1 Kor 16:20; 1 Thess 5:26). Substantiverat τὸ ἅγιον ’det heliga’ (Matt 7:6) och ὁ ἅγιος ’den helige’ om Kristus eller Gud (1 Joh 2:20; Upp 3:7). I Apg 3:14 skriver NT 81 och Bibel 2000 ”honom som var helig och rättfärdig”, Folkbibeln och NT 2026 ”den Helige och Rättfärdige”. Superlativ i Jud 1:20, τῇ ἁγιωτάτῃ ὑμῶν πίστει ’er allra heligaste tro’. I namnet τὸ πνεῦμα τὸ ἅγιον (se frasraden) skriver 1917 och Folkbibeln ”den helige Ande”, NT 81 och Bibel 2000 ”den heliga anden” och NT 2026 ”den heliga Anden” (Apg 10:44).

Exempel: helig Matt 4:5 · de heliga Jud 1:14 · den helige Upp 3:7 · en helig Upp 22:11

Om de troende som Guds folk, oftast i Paulus brev och i Uppenbarelseboken: i brevens adresser och hälsningar (Fil 1:1; 2 Kor 13:12), om församlingen i Jerusalem (Apg 9:13; Rom 15:31) och insamlingen till den (1 Kor 16:1; 2 Kor 9:1) och om de troende som förföljs (Apg 26:10; Upp 13:7). Ibland i singular, πάντα ἅγιον ’var och en av de heliga’ (Fil 4:21). Om de trogna i Israel i Matt 27:52, där Bibel 2000 i not förklarar ”trogna israeliter”. I 1 Thess 3:13, när Jesus kommer ’med alla sina heliga’, kan också änglarna avses, och Bibel 2000 nämner i not både änglar och avlidna rättfärdiga. I Rom 12:13 och Hebr 6:10 skriver NT 81 och Bibel 2000 ”Guds heliga” respektive ”hans heliga”. Ett gränsfall är κλητοῖς ἁγίοις i hälsningarna i Rom 1:7 och 1 Kor 1:2, där 1917 och Folkbibeln skriver ”kallade och heliga”, NT 2026 ”kallade att vara heliga” och NT 81 och Bibel 2000 i Rom 1:7 ”kallade att vara hans heliga”.

1703 skriver ofta ”helgon” (2 Kor 9:1; Ef 5:3; Kol 1:2), ett ord som i dag snarare betecknar en enskild person som kyrkan vördar för hans eller hennes helighet.

Exempel: de heliga Matt 27:52

Bara i Hebreerbrevet, oftast i plural τὰ ἅγια. Om förbundstältet i öknen, där Ἅγια betecknar det främre rummet, ’det heliga’, och Ἅγια Ἁγίων det inre, ’det allra heligaste’ (Hebr 9:2–3), och om den himmelska helgedom som Kristus har gått in i med sitt eget blod (Hebr 9:12, 24; 10:19). I Hebr 9:1, τό τε ἅγιον κοσμικόν, skriver 1917, Folkbibeln och NT 2026 ”jordiska helgedom”. Om hela helgedomen eller dess innersta rum avses skiljer översättningarna åt: i Hebr 9:8 och 10:19 skriver NT 81, Bibel 2000 och NT 2026 ”helgedomen”, Folkbibeln ”det allra heligaste” och 1917 ”det allraheligaste”.

Exempel: helgedom Hebr 9:8 · det allra heligaste Hebr 9:8