Grundtext

Självständigt frågar τίς efter en person, τίς ἐστιν ’vem är han?’ (Joh 9:36), och τί efter en sak, Τί φάγωμεν ’vad ska vi äta?’ (Matt 6:31), också i indirekta frågor, οὐ γὰρ ᾔδει τί ἀποκριθῇ ’han visste inte vad han skulle svara’ (Mark 9:6). Genitiven frågar efter ägaren, Τίνος ἡ εἰκών ”Vems bild” (Matt 22:20, 1917, NT 81, Bibel 2000, Folkbibeln, NT 2026). Med partitiv genitiv eller ἐκ frågar ordet efter vem av flera, τίς … ἐξ ὑμῶν ”Vem av er” (Matt 6:27, NT 81, Bibel 2000, Folkbibeln, NT 2026), och vid två alternativ efter vilken av dem (Matt 27:17), där 1917 skriver ”Vilken” och de moderna översättningarna ”Vem”. Som attribut betyder det ’vilken’: εἰς τίνα ἢ ποῖον καιρόν ’vilken eller vad för slags tid’ (1 Petr 1:11), där Folkbibeln läser τίνα självständigt, ”vem”. Ofta är frågan retorisk och väntar svaret ’ingen’: τῷ γὰρ βουλήματι αὐτοῦ τίς ἀνθέστηκεν ’vem kan stå emot hans vilja?’ (Rom 9:19), där NT 81 och Bibel 2000 skriver ”Ingen kan ju göra motstånd”. Ibland skriver översättningarna om frågan: τί περισσὸν ποιεῖτε ’vad gör ni för särskilt?’ blir ”gör ni då något märkvärdigt” (NT 81, Bibel 2000, Matt 5:47) och ”på vilket sätt gör ni mer” (NT 2026, Matt 5:47). Predikativt frågar τί ἐστιν efter innebörden: ”Vad betyder då” (1917, NT 81, Bibel 2000, NT 2026, Luk 20:17). Utan verb blir οὗτος δὲ τί ”hur blir det med honom” (NT 81, Bibel 2000, Folkbibeln, NT 2026, Joh 21:21). Hos Paulus för τί οὖν resonemanget vidare (se fraserna), och när det står ensamt skriver 1917 ”Huru är det alltså?” (Rom 3:9; 6:15; 11:7). Frågeordet kan stå i stället för ett relativt pronomen, οὐκ ἔχουσιν τί φάγωσιν ’de har inte något att äta’ (Mark 8:2), där NT 2026 skriver ”ingenting att äta”, och två frågeord kan stå tillsammans, τίς τί ἄρῃ ’vem som skulle ta vad’ (Mark 15:24), där Folkbibeln 2015 och NT 2026 skriver ”vad var och en skulle få”. I utrop anger τί grad, ’hur’: τί θέλω εἰ ἤδη ἀνήφθη (Luk 12:49), där Folkbibeln 98 och NT 2026 skriver ”hur gärna”; jfr Kol 1:27, där 1917 skriver ”huru rik” och NT 2026 ”hur rikt”. I Apg 9:6, λαληθήσεταί σοι ὅ τι σε δεῖ ποιεῖν, är ὅ τι neutrum av ὅστις, skrivet i två ord, och 1917 och de moderna översättningarna skriver ”vad”.

1703 skriver ”hwad” för ’vad’ och den äldre formen ”ho” för ’vem’, t.ex. i Joh 9:36, Rom 10:6 och 1 Kor 2:16.

Exempel: vilken Matt 5:47 · någon Matt 5:47 · vad Matt 5:47 · vem Joh 9:36 · ingen Rom 9:19 · hur 2 Kor 6:15 · på vilket sätt 2 Kor 12:13

Oftast i direkta frågor som uttrycker förvåning eller förebråelse: τί καυχᾶσαι ὡς μὴ λαβών ’varför skryter du som om du inte hade fått det?’ (1 Kor 4:7), där 1917 skriver ”huru kan du då berömma dig”, och Τί δειλοί ἐστε ’varför är ni rädda?’ (Mark 4:40). Gränsen mot ’vad’ är inte alltid skarp. I Gal 3:19, Τί οὖν ὁ νόμος, skriver Folkbibeln ”Varför gavs då lagen?” och 1917 ”Vartill tjänade då lagen?”, medan NT 81, Bibel 2000 och NT 2026 läser frågan som ’vad’: ”Vad är då lagen?” I Mark 2:7 skriver Folkbibeln och NT 2026 ”Varför”, men 1917, NT 81 och Bibel 2000 ”Hur kan”. Samma fråga ställs med prepositioner, διὰ τί och εἰς τί (se fraserna), πρὸς τί (Joh 13:28) och χάριν τίνος (1 Joh 3:12), där 1917 och de moderna översättningarna skriver ”varför”. Med ὅτι bildar τί frågan τί ὅτι, ’hur kommer det sig att’ (Luk 2:49; Apg 5:4, 9); jfr ὅτι.

1703 skriver ”hwij” (1 Kor 4:7; 15:29), en äldre form för ’varför’.

Exempel: varför 1 Kor 4:7